Vi bestämde oss för att åka ut en dag till på det turkosa havet och njuta av tystnaden och fiskeriet, och förhoppningsvis fånga en riktig baddare!
Eftersom jag är proffsfiskare vid det här laget så kör jag självklart med två spön på en gång. Dagen gungade iallafall på, vi åt vår medhavda lunch och satt och rykte i våra spön. Vi böt plats på båten en hel del för vi såg en massa marlins som hoppade runtomkring oss. Andra båtar som var ute hade även fått upp några så vi försökte så gott vi kunde.
När dagen närmade sig sitt slut så började vi vänja oss vid tanken på att det nog inte skulle bli nåt. Vi hade sett flera stycken marlins och även en massa flygfiskar och annat coolt, och jag hade även fått upp en grouper på ca 4 kilo, så vi kände oss ändå nöjda och glada. Vi kapten plockar upp den ena lilla betesfisken och gör iordning spöet för hemfärd och ska sedan plocka upp spöet som sitter bredvid oss. Men det är då det händer!! Vi hör ljudet av hur linan rullas ut supersnabbt samtidigt som spöet böjer sig.
Anna tar tag i spöet och rycker till så att fisken riktigt fastnar på kroken och börjar sedan dra och rulla. Fisken simmar hela tiden bortfrån båten så det är mest att hålla emot. Hon försöker rulla in så gott det går när fisken slappnar av. Vi märker dock rätt snabbt att det här är en riktigt stor fisk och vi får kämpa för att ens hålla i spöet. Då kommer vår kapten till undsättning och vi ger honom spöet. Fisken drar typ med sig hela båten så vi kommer närmare och närmare samtidigt som han försöker rulla in linan så mycket som möjligt när fisken slappnar av.
En liten video som visar vår panik!
Till slut så fick vi upp den rackaren i båten, men det var himla läskigt alltså. När hon låg där i vattnet och plaskade kunde vi verkligen inte fatta hur den skulle kunna komma upp i båten utan att skära sönder oss med den där enorma fenen. Men det gick visst!
Efteråt var vi alldeles adrenalin-stinna och kunde inte fatta vad som precis hände. Vi hade fått upp en till slut! Och en riktig bjässe till på köpet. Vi vågade inte riktigt vara i närheten av den först ifall att den skulle börja sprattla på oss och spetsa oss. Hela resan hem skrattade vi och yrade och var helt överlyckliga! När vi sedan kommer till stranden så är det massor med folk där, såklart eftersom vi kommer in i mitten av den största stranden. Och då frågar vår kapten om vi vill bära upp fisken till restaurangen. Såklart! säger vi och då går han och helt enkelt bara kastar fisken överbord så att den ligger och flyter i vattenbrynet!
Vi får lite panik och tänker att vår fisk kanske börjar leva igen och simmar iväg så Anna kastar sig överbord efter fisken och släpar in den på stranden. Då kommer det ju fram en massa nyfiket folk såklart och stirrar och viskar om oss. Vi är fortfarande som yra höns och skriker saker till varandra och skrattar omvartannant. Då kommer det fram en svensk man och frågar om det är vi som fångat den, och först tror han inte ens på oss! Men det har vi allt! Sen hjälper vår kapten oss att plocka upp fisken för den är helt enkelt för tung för våra klena armar att lyfta upp från marken.
Ni ser killarna i bakgrunden som försöker spela oberörda, men innan så stirrade dom lika mycket som alla andra och var lika avundsjuka!
Vår marlin var verkligen helt sjukt tung! Uppåt 25 kilo sa folk. Det här är enda kortet som jag kan hålla fisken upprätt, på alla andra kort (se exempel ovan) så hänger fisken helt slappt på mina så armar. Det är en typ av marlin som heter Sailfish som vi har fångat - världens snabbaste fisk! Den kan simma i ca 110 kilometer i timmen när den jagar.
Vissa vågade sig tillochmed fram till oss. Det här var efter att vi släppt fisken på sanden igen eftersom att vi helt enkelt inte orkade bära upp den längre, så då var det okej att någon annan fick hålla upp den. Detta är en dansk pappa och hans barn. Fisken bredvid dom ger lite mer perspektiv också till hur himla stor fisken är verkligen! Fenan som jag håller i tror man att den använder till att stänga in och flocka ihop sitt byte när den är ute och jagar stimfisk.
Efter ett tag så började det göra underligt ont på huden och svida på de ställen på armarna där vi kom i kontakt med fisken när vi bar den. När vi efter allt poserande hit och dit fick nog och bar upp fisken till restaurangen dit den skulle tillagas sen på kvällen. Där sa de åt oss att vi skulle tvätta av armarna på en gång, men vi vet inte riktigt varför. Det var en underlig smärta som satt i sen i flera dagar och nu har det typ flagnat bort all hud på den området där vi nuddade fisken. Mycket konstigt, men det var det värt!!
Vår fångst!! Stolta som tuppar står vi och visar upp vår fisk innan vi ska äta upp den! Det kom jättemycket folk förbi igen och tog kort på oss. Undrar jag hur många instagrams och facebooks vi hamnade på under det här lilla fiskhistorien. Sen fick vi välja själva hur stor bit vi ville ha av fisken. Som ni ser så har dom redan börjat att laga till den till andra, betalande, gäster. Eftersom vi var såna mästerfiskare så fick vi såklart kalaset helt gratis!
Sex stora fileér blev det som vi fick tillagade. Och det var verkligen så så så så så gott! Det är lätt en av topp tre måltiderna i mitt liv! Om inte topp 1, för jag kan inte riktigt komma på någon som varit bättre. Upplys mig gärna om ni kommer på en värdig motståndare till denna.
Vi åt tills vi sprack nästan och sen var vi tvungna att gå och hälsa på vår lille kamrat igen. Det var då vi fick veta att det var en tjejfisk, för de hade nämligen tillagat små fiskfoster som den hade i magen och som vi fick smaka! De var helt okej, men det kommer inte upp på topp 10-listan direkt.
Det här är lätt en av de roligaste och häftigaste dagarna i mitt liv. Vi svävade runt som på moln och kunde inte riktigt fatta vad som hade hänt. Så himla kul var det!
Slutet gott och allting var superduper gott!!
Puss puss!
Matilda
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar