Då var vi tillbaka i Bangkok igen efter en långhelg på Koh Lipe. Det var helt underbart kan jag börja med att berätta! Kritvita stränder, kristallklart vatten och jättetrevliga människor.
Vi bodde inte på en av de stora stränderna, utan vi bodde på en liten strand som låg bredvid Sunset beach. Det var toppen för då kunde vi välja om vi ville vara på vår privata strand som bara hörde till vårt hotell, eller om vi ville ta oss till någon av de större stränderna. På bilden är den lilla udden som man var tvungen att gå runt från vår strand för att komma till en av de stora stränderna - Sunrise beach, det är den som börjar vid sanddynen där borta.
Den här bilden är tagen på samma ställe, fast mot vår lilla strand som ligger bakom träden därborta. Den lilla promenaden till Sunrise beach var inga problem, ni ser ju att det är rätt mycket stenar, men det går fortfarande att gå emellan och sådär. Det dock blev värre sen när vi skulle gå tillbaka...
Strandbild! Det var mer folk än vad vi trodde ändå på Koh Lipe och typ alla var svenska!! Vi hörde knappt något annat språk när vi gick runt på stranden den första dagen. På den här bilden kan man som tur var inte se så många. Det var tur att vi hade vår egen lilla strand så vi kunde fly undan. Som mest var vi ungefär totalt 6 stycken där, det är lagom.
Sötisar!
Vi hängde på stranden hela dagen, åt lunch, badade och vandrade runt sådär som man gör på stränder. Det vi inte tänkte på var att det är ju tidvatten här, och när vi började vandra tillbaka mot vår lilla strand så var tidvattnet så högt att den lilla väg som vi tagit var helt försvunnen och vi var istället tvungna att gå ut i vattnet och vada runt stenarna som vi innan hade kunnat promenera igenom. Det var okej till en början, men när vi senare kom runt den första kröken så var det betydligt djupare och jag var tvungen att gå och hålla upp min väska över huvudet för att den inte skulle doppas i vattnet! Det var lite läskigt för det var stora stenar överallt och om jag hade trampat fel och ramlat hade alla mina grejer och min nya telefon och allt drunknat!
Vi tog det lugnt och metodiskt och allt gick fint fram tills att vi nästan var framme. Då råkar Anna ta ett steg och sätta ner foten på en sten som inte var så slät och fin. Hon känner att hon slår i foten rätt rejält, men vi fortsätter att försöka ta oss fram i vattnet de sista metrarna innan vi kommer upp mot land. När Anna tar upp foten då så ser vi att det droppar en massa blod! Jag har lite näsdukar i väskan som jag ger till henne och sen springer jag mot vår strandbar. Direkt när jag kommer fram dit, utan att jag behöver säga ett ljud så tar en av killarna som jobbar där en första hjälpen-låda och springer längst vår lilla strand mot stackars Anna. Hon har lyckats undersöka såren lite och upptäckt att det är flera olika sår som slagits upp samtidigt.
Vår hjälte hjälper Anna att tvätta och lägga om hennes små sår! Har hittar dessutom lite fler sår som han passar på att göra rent också. Anna sa att han var bättre än vad hon hade varit att fixa med såren, och då är hon trots allt sjuksköterska och han jobbar på hotell. Antagligen är detta inte den första kliva-på-vassa-stenar-och-skära-upp-foten-incidenten som inträffat här...
Efter omhändertagandet så repade sig Anna väldigt snabbt och vi tillbringade eftermiddagen ensamma på vår strand och läste böcker och njöt av livet.
Och angående det som vi alla väntat på = FISKEN!!!!
Jag ska dock hålla er på halster lite granna för nu ska jag nämligen gå på lunch-bio (bio där snackset man äter även fungerar som lunch). Fisken får ni vänta med tills imorgon. Då kommer den Sagolika berättelsen om Anna, Matilda och det stora fiskäventyret!
Puss puss!
Matilda
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar